Mediebidrag
1Mediebidrag
Titel igital Hälsa Grad af anerkendelse International Mediets navn/udløb Insikt Medicin Medietype Internet Land/Område Sverige Dato 06/03/2019 Beskrivelse Telemedicin vid hjärtsvikt kan pressa kostnader med miljoner Fyra åtgärder ska utveckla Cosmic efter lex Maria Schibsted investerar 20 miljoner kronor i Add Health Media Såddfinansiering till tre e-hälsoprojekt på Linnéuniversitetet Skånepolitiker tar initiativ till modernare lagar Notiser: SDV-portal/Acando, SSDF stödjer Easy-diabetes, Sveapriset/Kvalitetsmässan Håll koll – Digital Hälsas händelseagenda Eventkalender NYHETER Telemedicin vid hjärtsvikt kan pressa kostnader med miljoner Genom att erbjuda de allvarligast sjuka hjärtsviktspatienterna telemedicinska hjälpmedel skulle hälso- och sjukvårdssystemet i Danmark kunna frigöra 350 miljoner danska kronor om året. Det visar forskningsprojektet Telecare nord hjertesvigt som inleddes 2015 och som nu har sammanfattat resultaten i en slutrapport. – Slutsatserna om de potentiella besparingarna finns inte beskrivna i detalj i slutrapporten, men har bland annat presenterats muntligen i samband med att rapporten offentliggjordes i februari, säger professor Lars Ehlers vid Institut for Økonomi og Ledelse på Aalborg Universitet, till Digital Hälsa. Slutsatserna om bespringspotentialen presenteras även på Region Nordjyllands webbplats. Närmare 300 personer med hjärtsvikt har deltagit i forskningsprojektet som genomförts i Nordjylland i Danmark. Den telemedicinska utrustning som behövs för att minska kostnaderna utgörs av ett så kallat telekit som innehåller blodtrycksmätare, badrumsvåg och surfplatta. Genom att patienterna använder telekitet kan antalet sjukhusinläggningar, läkarbesök och rehabiliteringsinsatser minska väsentligt. I dag uppgår kostnaden per person som drabbas av hjärtsvikt till 300 000 danska kronor under det år hen insjuknar. Denna kostnad kan minskas med 40 000 danska kronor per patient om de får tillgång till telekitet. I kalkylen ingår bland annat kostnaderna för telekitet och arbetstiden för sjuksköterskorna som ska utbilda patienterna. Den totala årliga besparingen för hälso- och sjukvården blir 350 miljoner danska kronor under förutsättning att de allvarligast sjuka hjärtsviktspatienterna får tillgång till telekitet. Lars Ehlers vid Aalborg Universitet har ansvaret för de hälsoekonomiska aspekterna av forskningsprojektet. Han är begeistrad över resultaten. ”Det som gör den här undersökningen extra intressant är att det första gången som någon har lyckats presentera ett verkligt intressant ekonomiskt business case inom telemedicin. Det är ju mycket stora möjliga ekonomiska besparingar som redovisas”, säger Lars Ehlers i en kommentar på Region Nordjyllands webbplats. Forskningsprojektet Telecare nord hjertesvigt har byggt på erfarenheterna från det storskaliga telemedicinska projektet Telecare nord kol med kol-patienter. Resultaten från detta forskningsprojektet har utgjort underlag för Folketingets beslut att göra en nationell implementering av telemedicinskt stöd för kol-patienter. Specialanpassad information för till exempel läkare, patienter och anhöriga finns Telecare Nords webbplats. Slutrapporten från Forskningsprojektet Telecare nord hjertesvigt finns här. Fyra åtgärder ska utveckla Cosmic efter lex Maria Region Jönköpings län ska vidta fyra åtgärder för att förebygga en typ av feldosering av läkemedel som under förra året resulterade i en lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Utvecklingsarbetet ska ske i samarbete med e-hälsoföretaget Cambio Healthcare Systems, som är leverantör av vårdinformationssystemet Cosmic som enligt Region Jönköpings läns lex Maria-yttrande identifierats som den enskilt viktigaste orsaken till de problem med feldosering som uppstod. Region Jönköpings län skriver i sin interna rapport i samband med lex Maria-utredningen bland annat: ”Orsaken till det inträffade är att läkemedelsmodulen i Cosmic R8.1 rensar fält för spädning och dosering vid byte mellan administreringsmetoder. För att komma runt detta är rekommendationen att sätta ut den intravenösa ordinationen och sätta in den på nytt oralt. Detta är icke-intuitivt, användarovänligt och skiljer från förra versionen av läkemedelsmodulen.” Den incident som resulterade i lex Maria-anmälan inträffade då en läkare i en ordination hade bytt administrationssätt till peroralt (i munnen) från intravenös administration (i blodet). – Formuleringen 'rensar fält för spädning och dosering vid byte mellan administreringsmetoder' innebär att sjuksköterskan inte ser en instruktion om hur läkemedlet ska spädas och doseras. Detta ser inte den ordinerande läkaren där hen gör själva ordinationen i Cosmic, säger Axel Ros, chefläkare och ansvarig för patientsäkerhet på enheten folkhälsa- och sjukvård inom Region Jönköpings län, till Digital Hälsa. De fyra åtgärder som nu vidtas är: * Att arrangera kompletterande utbildning om arbetet med ordination i mallar i läkemedelsmodulen för läkarna på aktuell klinik. Det ska även bland annat kommuniceras påminnelser om arbetssättet att kontrollera ordinationer i utdelningsvyn. * Att arrangera kompletterande utbildning för sjuksköterskor på aktuell klinik om att de i samband med rond tillsammans med läkare ska gå igenom aktuell läkemedelslista. *Att göra ett förbättringsförslag till Cambio Healthcare Systems som uppmanas introducera en varningsruta i läkemedelsmodulen. I varningsrutan ska det bland annat indikeras om det sker byte av metod för administration av ett läkemedel. * Att fortsätta arbetet med att förbättra funktionalitet i läkemedelsmodulen i samverkan mellan Region Jönköpings län, övriga Cosmic-kunder och Cambio Healthcare Systems. Axel Ros konstaterar att det hade gjorts stora förändringar i läkemedelsmodulen i den version av Cosmic som kallas R8.1 och som Region Jönköpings län införde i oktober 2017. – Det åtgärder som nu ska vidtas är en del av det utvecklingsarbete som följer av att Cosmic, liksom många andra it-system, ständigt uppgraderas för att bättre motsvara användarnas behov, säger Axel Ros. Ivo skriver i sitt yttrande att myndigheten bland annat anser att Region Jönköpings län har fullgjort sin skyldighet att utreda den aktuella händelsen. Det finns ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder. Ivo har därför avslutat ärendet. Diarienummer hos Region Jönköping 2018/3234 och hos Ivo 8.1.1-43398/2018-3. Schibsted investerar 20 miljoner kronor i Add Health Media Mediehuset Add Health Media, AHM, får 20 miljoner kronor i nytt investeringskapital från den norska mediekoncernen Schibsted. AHM har ambitionen att med hjälp av det nya investeringskapitalet etablera sig som den dominerande medieaktören inom medicin och hälsa, enligt ett pressmeddelande från i går. Det nya kapitalet ska investeras i e-hälsobolag som befinner sig i start-fas, samt öka kännedomen om varumärkena Doktorn.com och Praktisk Medicin. ”Att kunna koppla Schibsteds mediers räckvidd till våra varumärken gör att vi kan ta stora kliv mot att bli dominerande inom hälsa och medicin. Schibsted når 6 miljoner svenskar per vecka vilket bidrar till att vi exempelvis kan nå majoriteten av viktiga patientgrupper med budskap och kunskap”, säger AHM:s vd Brodde Wetter i en presskommentar. AHM har hittills gjort ett tiotal investeringar i tidiga skeden av hälsobolags utvecklingscykel. Investeringarna i startups kopplade till hälsosektorn utgör ett av mediahusets två ben, det andra är medieverksamheten. Det är en struktur som liknar Schibsteds. Schibsted har under en tid varit ett prioriterat strategiskt område för Schibsted. Efter en inledande investering i den digitala psykoterapi-tjänsten Ahum tar Schibsted genom Schibsted Growth ett nytt steg genom satsningen på AHM. AHM har tidigare gjort investeringar ibland annat Doctrin, Mindler, Nurse & Doc, Medicheck, Remisshjälpen, Findout Diagnostic, Scientificmed, Picture My Life och Healthmakers. Bonnier är en annan mediakoncern som valt att investera inom digital hälsa. Du kan läsa en intervju från 2018 med Fredrik Andersson, vd för Bonnier Healthcare, om satsningen i Digital Hälsa här och här. Såddfinansiering till tre e-hälsoprojekt på Linnéuniversitetet Styrgruppen för Linnéuniversitetets strategiska plattform e-hälsa har beslutat om såddfinansiering för samtliga tre projektförslag som uppfyllde kriterierna för 2018 års utlysning. Ett av de tre projekten leds av professor Stefan Lagrosen på ekonomihögskolan, där forskare inom ekonomi, teknik och hälso- och livsvetenskap samarbetar. Vilken är din främsta förhoppning om vad du kan uppnå med det projekt som nu fått såddfinansiering? – Generellt ser vi det som ett led i att öka vår samverkan med näringslivet inom e-hälsoområdet. Traditionellt har vi samarbetat mycket med myndigheter och aktörer inom vård och omsorg, men vår samverkan med näringslivet har varit mer begränsad, säger Stefan Lagrosen till Digital Hälsa. Projektet är motiverat av att e-hälsolösningar i många fall inte är evidensbaserade och införandet av lösningarna sällan följer en välstrukturerad plan. Pengarna från såddfinansieringen av det projekt Stefan Lagrosen leder kommer att användas till att framställa en ansökan om större medel till KK-stiftelsen. Denna ansökan gäller ett projekt om samproduktion av forskningsbaserade e-hälsotjänster tillsammans med ett antal företag. Det andra projektet som har fått såddfinansiering leds av lektor Miralem Helgefalk på ekonomihögskolan. Utgångspunkten för projektet är att det i dag finns många digitala tjänster som skall engagera personer att hålla sig friska och hälsosamma, samtidigt som det finns studier som visar att alltfler svenskar har försämrad kardiorespiratorisk kondition. Miralem Helgefalks forskningsprojekt ska studera denna trend, med fokus på förebyggande åtgärder. Tora Hammar, legitimerad receptarie och fil doktor vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap, leder det tredje såddfinansierade projektet. Projektet syftar till att stärka Linnéuniversitetets utbildning inom e-hälsa och hälsoinformatik med hjälp av forskning och publicering i internationella vetenskaplig publikationer. Projekten finansieras med vardera 200 000 kronor. Linnéuniversitetets satsning på Strategiska plattform e-hälsa är ett universitetsövergripande initiativ på e-hälsoområdet. Skånepolitiker tar initiativ till modernare lagar Sverige behöver en modern lagstiftning som säkerställer att digitala projekt inte stoppas eller hejdas i onödan. Det menar fyra regionråd i den styrande alliansen i Skåne som i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle berättar att de har skrivit ett brev till regeringen om behovet av en ny, tydligare lagstiftning. Brevet till regeringen fokuserar på behovet av förändrad lagstiftning för att underlätta användning av kroppskameror inom hälso- och sjukvården. I samband med en pressträff, inför att brevet skulle skickas till regeringen, berättade politikerna att de planerar att även uppmärksamma frågan om digital vård och behovet av ny lagstiftning. De fyra politikerna menar att det finns många exempel inom vården som illustrerar hur dagens lagstiftning inte är anpassad till de förändringar som digitaliseringen för med sig inom till exempel vården. ”I Skåne lanseras snart en ny digital vårdplattform och för att den ska fungera fullt ut måste regeringen förtydliga lagen”, menar de fyra regionråden. Regionråden ser med stigande oro hur den nuvarande lagstiftningen utgör ett hinder för de förhoppningar om utveckling och de förbättringar som är förknippade med de stora investeringar som nu görs i Skånes digitala vårdsystem, SDV, inför lanseringen år 2020. ”För att möjligheterna med SDV verkligen ska utnyttjas fullt, behövs medicinsk informationsöverföring mellan till exempel olika vårdgivare inom regionen. Här kolliderar två intressen. Å ena sidan den personliga integriteten. Å andra sidan fördelarna för patienten att ha en ständigt uppdaterad journal, som innehåller samlade anteckningar från när patienten har varit hos Region Skåne, någon privat vårdgivare, eller fått kommunal vård”, skriver de fyra regionråden. Den nuvarande lagstiftningen om sekretess hindrar även ett optimalt införande av samordnad individuell plan, SIP, på grund av att regelverket hindrar att vårdpersonal, patienter och anhöriga kan dela information och planera tillsammans. Otydligheter i dagens lagstiftning har även inneburit att Region Skåne avvaktar med inköp av så kallade kroppskameror som skulle kunna ge personalen en tryggare arbetsmiljö. Notiser: SDV-portal/Acando, SSDF stödjer Easy-diabetes, Sveapriset/Kvalitetsmässan * Konsultbolaget Acando och bolagets innovationsbyrå Acandos Business Design Studio itch arbetar under våren med att designa den patientportal som är invånarens kontaktpunkt med Skånes Digitala Vårdsystem, SDV. Det framgår av ett pressmeddelande från Acando. * Storstockholms diabetesförening, SSDF, har beslutat att stödja beslutsstödet Easy-diabetes med 500 000 kronor för vidareutveckling och breddning av systemet. Pengarna hämtas ur SSDF:s forsknings- och utvecklingsfond som är skänkta av medlemmar i föreningen. Det framgår av ett pressmeddelande från föreningen. * Arbetet med att utse Sveriges bästa innovation inom vård och omsorg 2019 har inletts. Utmärkelsen – som kallas Sveapriset – delas ut vartannat år i samband med Kvalitetsmässan. Här kan du innan den 25 april lämna en anmälan till Sveapriset. Sveapriset arrangeras av Kvalitetsmässan och genomförs i samarbete med Socialdepartementet, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Föreningen Sveriges Socialchefer, Sveriges läkarförbund, Swedish Medtech, Vision och Vårdförbundet. Kvalitetsmässan 2019 arrangeras 12–14 november. Personer Lars Holger Ehlers