Det terapeutiskt dåliga

Med utgångspunkt från en tidigare studie där jag fokuserat på de goda ögonblicken i en psykoterapi studerar jag nu de tillfällen eller förlopp då psykoterapeuter uppfattar att något terapeutiskt ogynnsamt har skett. Hur framställer de i berättelsens form dessa skeenden? Hur förstår de dem?